Regelbrott i tävlingar – Kajakfiskemagasinet

Read Time:2 Minute, 33 Second

Regelbrott dyker alltid upp där människor tävlar – oavsett om det handlar om något så strikt som curling i OS eller en onlinetävling som Kajartfiskejakten. Det som gör regelbrott så lockande är ofta hur enkelt det kan vara att komma undan. I curling kan det handla om en sopning som är aningen för hård eller en sten som får en nästan omärklig knuff. Små detaljer som ingen ser, men som ändå kan avgöra en match. I kajakfiske har det historiskt varit ännu enklare: ingen vet exakt när fisken fångades, hur den mättes eller om bilden ens är tagen samma dag. Allt bygger på ärlighet – och där finns alltid en risk att någon tänjer på gränserna.

Underkänd Gädda

Just därför är det så värdefullt att vi nu använder appen Fishy i Svenska Kajakfiskeklubbens arrangerande tävlingsserie ”Kajakfiskeligan och Kajakfiskemagasinets KajArtfiiskejakten. Den skapar transparens genom tidsstämplar, positionsdata och automatiserad verifiering. Många av de gamla kryphålen försvinner, och det blir betydligt svårare att begå regelbrott – medvetet eller omedvetet. Men tekniken är bara ett verktyg. Det är inte där den avgörande skillnaden ligger.

Det verkliga ansvaret vilar på tävlingsledningen. De måste tänka i svart och vitt, utan att låta känslor, relationer eller “det var nog inte så farligt” påverka. Regler är regler, och när de bryts måste det få konsekvenser. Ta ekolodet som exempel. Om reglerna säger att det ska vara avstängt fram till start, då gäller det hela vägen – även under transporten på vattnet. Att ha ekolodet påslaget 30 minuter innan start, bara för att man paddlar till startplatsen, är fortfarande ett regelbrott. Det är ingen gråzon, ingen tolkningsfråga och inget man kan prata bort. Ett regelbrott är ett regelbrott, och det ska bestraffas.

Gädda från Kajak

Samma princip gäller vid mätning av fisk. Om nosen inte ligger ordentligt mot kanten ska fisken diskas. Även om man tydligt kan se att fisken är exempelvis 65 cm spelar det ingen roll. Reglerna är tydliga av en anledning: för att undvika diskussioner, tolkningar och “nästan rätt”. Antingen följer man mätregeln – eller så gör man det inte.

Och i Kajartfiskejakten tävlar vi dessutom i arter. Det innebär att om det finns minsta tvekan om vilken art fisken tillhör, så ska den underkännas. Det spelar ingen roll om det “troligen” är rätt art eller om det “ser ut som” det borde vara godkänt. Finns det osäkerhet, då är det inte ett giltigt bidrag. Även här är reglerna tydliga, just för att undvika gråzoner och subjektiva bedömningar.

Personligen tror jag inte att regelbrott är särskilt utbrett i kajakfiskesverige. De allra flesta vill tävla rent och vinna på egna meriter. Men oavsett om ett regelbrott sker medvetet eller omedvetet spelar det ingen roll – effekten på tävlingen är densamma. Därför måste tävlingsledningen vara konsekvent, principfast och orubblig.

När regler följs, när beslut tas utan känslomässiga filter och när alla vet att tävlingsledningen står stadigt – då får vi en tävling där alla känner att de tävlar på lika villkor. Och det är först då resultaten verkligen betyder något.